Sverige hade länge starka arenor för kunskapsutbyte mellan politik och humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I en ny debattartikel i Curie skriver KRAFT:s ordförande Stefan Svallfors om varför nya former behövs för att forskningsbaserad kunskap åter ska få en naturlig plats i förståelsen och hanteringen av samhällsproblem.

Under stora delar av 1900-talet fanns i Sverige starka arenor där forskare, politiker och andra samhällsaktörer möttes. Inte minst de offentliga utredningarna fungerade som platser där samhällsproblem kunde undersökas och formuleras innan politiska lösningar tog form.
Många av dessa strukturer har med tiden försvagats eller förändrats. I en ny debattartikel i nättidningen Curie beskriver Stefan Svallfors, ordförande för KRAFT och professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier, varför det behövs nya långsiktiga former för dialog mellan forskning och politik.
Det handlar inte om att forskningen ska styras mer av politiken – eller om att forskare ska ta politikernas plats. En förutsättning för att forskning ska kunna bidra med ny kunskap och nya perspektiv är tvärtom dess frihet och självständighet.
KRAFT vill skapa arenor där forskare och förtroendevalda kan mötas tidigare och mer kontinuerligt: för att tillsammans utveckla förståelsen av samhällsproblem, uppmärksamma frågor som ännu inte nått den politiska dagordningen och öka kunskapen om varandras villkor.
Som Svallfors skriver har KRAFT två ben: ”forskning för bättre politik” och ”bättre politik för forskning”.
Läs Stefan Svallfors debattartikel ”Nu stärker vi banden mellan forskning och politik” i Curie.