KRAFT i Almedalen: Samtal om forskningens roll i politiken

Hur kan forskning bidra till politiska beslut – samtidigt som forskningens oberoende och politikens ansvar för besluten värnas?

Den frågan stod i centrum när KRAFT deltog i Almedalsveckan 2026. Genom två panelsamtal och ett välbesökt lanseringsmingel bidrog KRAFT till diskussionen om hur dialogen mellan forskning och politik kan stärkas.

Forskning och politik behöver fungerande mötesplatser

KRAFT:s ordförande Stefan Svallfors deltog i två panelsamtal under veckan. Först medverkade han i Humtanks seminarium Humaniora och politiken – hur skapar vi bättre dialog för framtiden?, tillsammans med Anna Ekström, Sanna Wolk och Anders Ådahl. Dagen därpå deltog han i EBA och Delmis seminarium I spänningsfältet mellan fakta och politisk opinion?, där han samtalade med Joakim Palme och Torbjörn Becker om forskningens roll i politiken.

I båda samtalen lyfte Stefan Svallfors en utgångspunkt som också präglar KRAFT:s arbete:

"Flera av de naturliga kontaktytorna mellan forskning och politik har försvagats de senaste decennierna."

Men han pekade också på en lösning: kontinuerligt, långsiktigt och ömsesidigt kunskapsutbyte mellan forskare och politiker.

KRAFT:s lansering samlade forskning och politik

Under Almedalsveckan arrangerade KRAFT och Sveriges unga akademi också ett gemensamt lanseringsmingel med representanter från forskning och politik, däribland forskningsfinansiärer, universitetsrektorer, myndighetsrepresentanter, forskare och riksdagsledamöter.

Under lanseringen talade Martin Nilsson Jacobi, rektor för Chalmers, och Anna Foka, professor i digital humaniora vid Uppsala universitet om samarbete över ämnesgränser. Martin Nilsson Jacobi argumenterade för behovet av att gå från STEM till STEAM – att naturvetenskap och teknik behöver samarbeta mer med humaniora och samhällsvetenskap för att samhället ska kunna hantera komplexa framtidsutmaningar. Anna Foka, som själv forskar i gränslandet mellan humaniora och AI, fortsatte på samma tema och betonade att vi behöver både teknologiskt kunnande och humanistisk bildning, till exempel för att designa gränssnitt som faktiskt passar mänskligt beteende.

Därefter följde ett samtal mellan riksdagsledamöterna Anders Ådahl (C) och Marie-Louise Hänel Sandström (M), båda aktiva i Rifo, om forskningens roll i den politiska beslutsprocessen. Båda betonade vikten av att ta del av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, samtidigt som de framhöll att politiska beslut alltid bygger på flera avvägningar där även exempelvis ekonomiska ramar och allmän opinion behöver vägas in.

Som Anders Ådahl uttryckte det:

"Bakom en yta av politiska oneliners ligger ofta ett omsorgsfullt arbete med politiska lösningar – även om det inte alltid syns i den offentliga debatten."

Därför finns KRAFT

Almedalsveckan visade att intresset för dialog mellan forskning och politik är stort. Den blev också en påminnelse om varför KRAFT behövs.

Det finns idag omfattande forskning om hur samhället kan möta utmaningar kopplade till exempelvis demokrati, migration, klimat, ny teknik, beredskap och välfärdsstatens framtid. För att den kunskapen ska få genomslag behövs fungerande arenor där forskare och politiker kan mötas, förstå varandras perspektiv och föra kontinuerlig dialog.

Det är just därför KRAFT finns – för att stärka kunskapsbanden mellan forskning och politik.